Diskbråck Spinal Stenos Spondylolisthes SRS Årsrapporter
Hem Om Swespine Resultat För patienter Länkar Kontakt 1177.se

4Slogga.jpg

  

engelskflagga.jpg

       English version
           Swespine



Om Isthmisk Spondylolisthes 
 - kotförskjutning pga spaltbildning i kotbåge

Ett rörelsesegment i ryggen består av två kotor samt mellanliggande disk och intervertebralleder. Den mekaniska stabiliteten upprätthålls av disken tillsammans med de två intervertebrallederna (kallas även facettleder). En form av kotförskjutning, isthmisk spondylolisthes, uppkommer i unga år genom att den del av kotbågen som ligger mellan övre och nedre ledutskottet drabbas av en spaltbildning. Detta beror troligen på en medfödd försvagning som gör att normal belastning orsakar spaltbildning. Det kan också vara så att yttre trauma ger upphov till fraktur eller att överbelastning ger stressfraktur. Man har funnit sådan spaltbildning (spondylolys) i ökad omfattning hos vissa grupper av unga idrottare, exempelvis gymnaster, simhoppare och tyngdlyftare. Graden av glidning (spondylolisthes) varierar och mäts ofta i procent. Vanligen drabbas den nedersta (femte) ländkotan av denna spaltbildning och glidningen sker då mellan femte ländkotan och första korsbenskotan (L5-S1).

Symtom

Spondylolisthes ger oftast måttliga symptom. När spaltbildningen uppstår kan det ge en måttlig till uttalad lokaliserad ländryggsmärta. Denna går oftast över spontant efter någon månad men kan efterföljas av upprepade ”ryggskott” vid belastning.. Kroniska besvär yttrar sig i smärta i ryggslutet som förvärras av lyft, långvarigt stående samt ibland även vid andra aktiviteter. Spondylolys/spondylolisthes ger ofta olika symptom i olika åldrar. Hos unga personer (15-25 år) föreligger oftast en lokal ryggsmärta. Hos medelålders förvärras ibland smärtan, sannolikt på grund av att degenerativa förändringar tillkommer. Det är då också vanligare med nervrotssmärta. Man kan även få problem från rörelsesegmentet ovanför kotförskjutningen.

Utredning

Vid akut spondylolys/spondylolisthes kan man ibland ställa diagnosen med vanlig röntgen. Om det inte föreligger någon glidning är datortomografi (DT, CT) dock betydligt säkrare. Man kan med denna metod oftast också bedöma om det rör sig om en akut skada eller en skada som stått en längre tid. Om man lider av nervrotssmärta (ischias) så bör en magnetkameraundersökning (MR) utföras.

Sjukgymnastisk behandling

Akuta spaltbildningar utan glidning hos yngre aktiva människor kan sannolikt läka ut spontant om man avstår från idrott under några månader. En korsett kan eventuellt vara av värde för att stabilisera ryggen. Efter några månader erbjuds sjukgymnastik i form av träning av buk- och bålmuskulatur. Ofta finns en stramhet i musklerna kring höfterna och på lårens baksidor. Om man vid tiden för diagnos finner att en kotglidning föreligger så kommer ej spontanläkning att ske. Man kan då omedelbart gå vidare med sjukgymnastik och annan rehabilitering. Oftast kan idrottare återgå till sin tidigare aktivitet.

Kirurgisk behandling

Kirurgisk behandling kan bli aktuell vid svårare ryggsmärta med eller utan bensmärta.

Vid spondylolys/spondylolisthes kan man i enstaka fall behöva utföra en operation i unga år. Om röntgen visar en kraftig kotglidning är orsaken vanligen en medfödd försvagning och inte orsakad av yttre belastning. Då kan nervpåverkan föreligga och behandlingen går då ut på att man lättar på nervtrycket och utför en steloperation. Om glidningen överskrider halva kotkroppsbredden rekommenderas vanligen operation. 

Vid glidningar som understiger halva kotkroppen är operation mindre sällan nödvändig men kan ändå bli aktuell beroende på besvärens grad. Man utför då en steloperation på nivån med kotglidningen. För att uppnå omedelbar stabilitet och sannolikt bättre läkning kan man applicera skruvar och stag för stabilisering. Detta innebär dock en något ökad risk för komplikationer och det finns inga entydiga bevis på att detta ger bättre slutresultat.

Om det föreligger trängsel för nervrötter utförs även en dekompression då man ”lättar på trycket” för nervstrukturerna. Detta brukar inte krävas på patienter under 30 år men är rutin vid operation av medelålders patienter på grund av ökad förekomst av nervrotspåverkan. 

När operera?

Operation rekommenderas när man har en påtaglig rygg- och/eller bensmärta som påtagligt påverkar det dagliga livet och nedsätter funktion och aktivitet. Patienten bör alltid ha erbjudits och erhållit sjukgymnastisk behandling. Många patienter med spondylolisthes är tidvis smärtfria men drabbas ofta av ”ryggskott” och ischiassmärta. Om detta inträffar flera gånger per månad och nedsätter eller omöjliggör arbete bör operation övervägas. Man skall dock vara medveten om att dagens operationsmetoder inte innebär att man kan garantera återgång till elitidrott eller hårt fysiskt kroppsarbete. I vissa fall bör man först överväga och prova att anpassa aktivitet och arbetssituation.

Resultat efter kirurgisk behandling

Man skall komma ihåg att de flesta som drabbas av spondylolisthes i någon form inte behöver opereras. De som blivit opererade har haft en relativt svår rygg- och bensmärta. Kirurgisk behandling leder till bra resultat i majoriteten av fallen. Registret innehåller såväl patienter som endast genomgått steloperation som patienter som genomgått steloperation och dekompression.