Diskbråck Spinal Stenos Spondylolisthes SRS Årsrapporter
Hem Om Swespine Resultat För patienter Länkar Kontakt 1177.se SKL/NKR GDPR

4Slogga.jpg

  

engelskflagga.jpg

       English version
           Swespine


Om Diskbråck i ländryggen

Bakgrund

Disken är en kraftig broskskiva som är belägen mellan kotkropparna och har till uppgift att fungera som stötdämpare men samtidigt att tillåta rörlighet i alla plan i ryggen. Den består av en relativt mjuk kärna, nukleus, omgiven av ett mera fibröst, strävt, brosk, anulus. Disken, som inte har blodkärl i sig utan försörjs via ryggmärgsvätska, är sårbar och börjar redan tidigt i livet att förlora vätska och sjunka ihop. Då kan sprickbidningar i anulus uppstå och genom dessa kan nukleusvävnad tränga och, om den är belägen in mot ryggmärgskanalen där nerverna förlöper så har ett diskbråck uppstått. Diskbråck är vanligast i 30-50-års åldern men kan drabba även tonåringar och åldringar. Vanligast är att diskbråck inträffar på en av de två nedersta diskarna i ländryggen och ger, om det trycker på en förbipasserande nerv, nervsmärta i benet, ischias. I västvärlden drabbas c:a 30% av populationen någon gång i livet av en ischiasepisod, oftast självläkande. Diskbråck är en vanlig orsak till ischias. I Sverige får 1,5-2% av populationen någon gång i livet så svåra besvär av ett diskbråck att de blir opererade för detta och årligen utföres kring 3000 diskbråcksoperationer i Sverige.

Ibland utlöses ett diskbråck i samband med yttre våld men vanligen har det en successiv debut. Ärftliga faktorer och rökning spelar en roll för insjuknanderisken.

Symptom

Det mest typiska förloppet vid ländryggsdiskbråck är ett insjuknande med ländryggssmärta, ryggskott, som efter några dagar/någon vecka lättar och efterföljs av ischiassmärta som strålar ner i benet, ofta ända ut i foten. Man kan också ha enbart rygg- eller bensmärta och man kan ha diskbråck utan symtom, detta förekommer hos upp till 30% av ryggfriska människor. Förutom nervsmärta så uppträder ofta känselpåverkan, domningar, stickningar och muskelsvaghet i benet. Vid stora, oftast centrala, diskbråck kan påverkan av nerverna som styr funktion av urinblåsa och ändtarm uppkomma och domningar i underlivet och inkontinens kan följa, detta benämnes cauda equina syndrom.

Diagnostik

Patientbeskrivningen, anamnesen, ger ofta god vägledning till diagnos, och beskrivningen av var i benet utstrålningen är lokaliserad pekar på vilken disk som är drabbad. En noggrann klinisk undersökning kan verifiera detta. Lasegues test (SLR test) innebär att med patienten i ryggläge undersökaren lyfter benet rakt upp. Utlöses då den av patienten upplevda bensmärtan av detta så är testen positiv (i det gradtal där den börjar). Neurologisk undersökning av benen kan verifiera nervpåverkan och kontroll av kraft/funktion av slutmuskler för urinblåsa och tarm samt känsel i underlivet utföres.

Den slutgiltiga diagnosen ställes genom MR (magnetkamera) undersökning. Om kontraindikationer mot MR föreligger hos individen, användes i första hand datortomografi, CT.
 

Behandling

Vanligen inleds behandling med analgetika och fysioterapi och, med hänsyn till självläkningsmöjligheten, en expektant hållning. Om uttalad bensmärta kvarstår efter 6-8 veckor så initieras MR utredning som underlag för diskussion kring operativ behandling och patienten kan därefter erbjudas diskbråcksoperation, som huvudsakligen riktar sig mot bensmärtan men också i viss mån oftast minskar eventuell ryggsmärta. En diskbråcksoperation utföres i narkos med eller utan mikroskop, ryggmärgskanalen öppnas , nerven skyddas och nukleusvävnad tas bort. Det görs via ett kort snitt i ländryggen och med kort vårdtid, eventuellt polikliniskt. Fysioterapeutiskt guidad rehabilitering initieras efteråt och sjukskrivning på 4-8 veckor beroende på arbetstyngd är vanlig. Riskerna är små, diskinfektion eller nervskada förekommer men risken är på promillenivå. Duralesion, oavsiktligt öppnande av ryggmärgssäcken, förekommer i c:a 3% av operationerna och motiverar sängläge något dygn efter operationen men försämrar inte långtidsrsultatet.

Resultaten av diskbråckskirurgi är goda med uttalad förbättring av bensmärtan och nöjdhet med resultatet hos patienten på 80-85%.

Om det föreligger ett cauda equina syndrom (se ovan) så ska handläggning ske snabbt och på specialistklinik, MR och operation inom ett dygn är önskvärt. Många med svåra ischiassmärtor pga diskbråck har svårt att tömma blåsan pga smärta men vid normal sensibilitet i underlivet och fungerande slutmuskler är detta inte ett cauda equina syndrom

Enstaka diskbråckspatienter med progredierande svaghet och känselstörning i benet eller ohanterliga bensmärtor kan bli föremål för subakut operation (dvs innan 6-8 veckor).

Uppdaterad 2018-05-01